Gävlebocken skulle till Stureplan.

Varje helgnatt får Mats och hans kollegor mota bort människor som så väldigt gärna vill komma nära bocken. För nära. Händelserapporterna vittnar bland annat om två män som ville kidnappa bocken till Stureplan och en mycket mystisk tysktalande man.

I den röda lilla vaktkuren finns en liten värmefläkt, två stolar, ett bord och en adventsljusstake. Mer får inte plats. Det här är Mats arbetsplats. Eller rättare sagt platsen utanför den lilla vaktkuren. Där sträcker Gävles stolthet, Bocken, ut sig i all sin prakt. Mats arbetsuppgift är att skydda bocken, och han och hans kollegor har haft en hel del att göra under sin tid som dess beskyddare.

– Det är värst under helgnätterna, mellan midnatt och fyra på natten. Då är folk på väg mellan krogarna eller på väg hem, berättar Mats.

Det är säkerhetsföretaget Tarantsec som fått uppdraget att vakta bocken. Mats säger att det är ett hedersuppdrag.

– Skulle bocken brinna under mitt pass skulle jag aldrig våga visa mig i stan igen, säger han och skrattar.

Skulle kidnappa bocken

Efter varje skift skriver vakterna i händelsepärmen hur natten har varit. Pärmen vittnar om en hel del incidenter och heta ordväxlingar mellan vakterna och människor som så gärna vill komma riktigt nära bocken. Men bocken omgärdas av ett staket, och där innanför är det inte okej att vistas, om man inte är anställd för att vakta bocken.

Mats berättar om hur två män erbjöd honom 50 000 kronor, om han kunde tänka sig att lämna sitt pass under några minuter någon gång innan jul. Männens plan var att kidnappa bocken med en helikopter och föra den till Stureplan.

Mats berättar också om den väldigt mystiske tysktalande man som var ”perverst intresserad av bocken”.

– Han visste exakt hur många sekunder det glappade mellan webbkamerabilderna, och han sa att han visste precis vilken olja som skulle få bocken att explodera.

Bjöds på varm choklad

Men Mats berättar också om hur snälla människor kommit med kaffe och varm choklad till honom under de långa, kalla passen.

– En gammal, säkert 80-årig tant bjöd på varm choklad och macka. ”Åh vad snällt”, sa jag. Samtidigt var det en snubbe som hoppade in över staketet på andra sidan. Jag fick bort honom, men tanken kom: ”kanske var det sömnmedel i chokladen?”

Mats skrattar. Han berättar också att det gäller att inte äta eller dricka för mycket innan och under passen. Det finns nämligen ingen möjlighet till toalettbesök under arbetspassen.

En del frisörkunder ställer inga krav på sin frisör, de bryr sig inte om att denna kanske arbetar svart eller har yrkeskunskaper. Runt om i städerna växer det fram en gigantisk oseriös bransch inom frisöryrket. Oseriösa utbildningar växer fram som svampar över hela Sverige – unga människor betalar 100-tusentals kronor för ”utbildningar” som inte är värd namnet frisörutbildning. Vem som helst kan öppna en frisörsalong och kalla sig ”frisör” trots att man aldrig ens har kammat ett hår. Allt detta får otroliga konsekvenser för de seriösa frisörer och frisörföretagare.

Problem nummer ett:
En del salonger annonserar med klippningar från 150,- kr. Detta är ett fullständigt omöjligt pris om den företagaren ska betala rätt löner, hyra och övriga fasta kostnader, skatter/ arbetsgivaravgifter och material. Det förstår ju vem som helst. Svenska Frisörföretagarna har tagit fram rekommendationer för prissättning för frisörer – enligt dessa ska en seriös frisör ta ca 700,- kr per timme för att det ska gå runt. En enkel herrklippning (med tvätt) kan en utbildad frisör göra på ca 30-40 min – och den bör alltså kosta runt 350-460,- kr.

Problem nummer två:
Frisörutbildningarna växer explosionsartad i Sverige – på vissa privata utbildningar får varje elev betala en egen avgift innan påbörjat utbildning. Detta gör att ca 2600 elever varje år utbildas – behovet av nya elever på salongerna är ca 5-600. Varje år ”utbildas” ca 2000 elever utan någon chans till anställning. Inom gymnasieutbildningarna har kommunerna ett visst ansvar för detta – men det absolut största ansvaret ligger på skolverket som har ensamrätt över beslutet att en ny skola får starta frisörutbildning. Frisörutbildning är en väldigt lönsam affär för skolorna – kostnaderna för utbildningen är låga, men ersättningarna från kommunerna är förhållandevis höga. En väldigt bra affär helt enkelt. Klart att många skolor vill ha sin del av kakan.

Problem nummer tre:
Den höga arbetslösheten i Sverige gör att Arbetsförmedlingen gör sitt yttersta för att få folk i arbete – speciellt ungdomar. Det betyder att när unga människor säger de vill bli frisörer gör AF allt som går för att de ska få sin önskan uppfyllt. Då är vi tillbaka till den oseriösa sidan av branschen. De står förstås i kö för att få gratis arbetskraft från AF i form av praktiker på 3-6 månader och anställningsbidrag (skattemedel) från AF i 6-12 månader. Undertecknade är rörande överens om att detta måste stoppas med alla till hands varande medel. AF:s uppdrag kan inte vara att underhålla en oseriös del av frisörbranschen. Klart är dock att vi inte ska stänga dörren för invandrare med utländska frisörutbildningar – men låt då personen delta i en validering hos en seriös frisörföretagare som kan utvärdera hur nära personen är ett gesällbrev. Därefter kan parterna komma överens med AF om hur och hos vilken salong den personen i så fall ska fullgöra sin utbildning till ett gesällbrev.

Med detta vill undertecknade göra alla läsare uppmärksamma på att man alltid ska kolla upp utbildningsnivån på sin frisör – och ställa krav på att få se ett gesällbrev eller vara medveten om att man behandlas av en frisörelev till ett billigare pris.

Anna-Karin Svensson-Enbacken
Svenska Frisörföretagarna
Gävleborg

Poul-Erik Jensen

Handelsanställdas Förbund
Avdelning 26 Gävleborg

(Detta är alltså min chef Anna-Karin och Poul-Erik på Facket som skrivit denna debattartikel i Arbetarbladet. Det kommer även vara med ikväll på tv klockan 19.15 på ettan. Missa inte de!)


DETTA ÄR KOMMENTARERNA PÅ ARTIKELN.